Drogberoende och behandling – så går det till

Att sluta använda droger och söka behandling mot ett drogberoende kan vara ett tufft beslut att fatta. En svårforcerad gräns att passera för såväl den med lättare riskbruk som den med en mer allvarlig beroendeproblematik. 

Många skäms över sitt missbruk, och det är lätt att oroa sig över hur familj, vänner och arbetskollegor kommer att reagera. Men du är långt ifrån ensam – närmare en miljon svenskar har idag en farlig konsumtion av alkohol, droger eller läkemedel.

Drogberoende är en sjukdom – inte ett val

Något som är viktigt att tänka på är att ett drogberoende är en sjukdom – det är ingen som väljer att gå in i ett missbruk. Det är dessutom en sjukdom som drabbar olika individer på olika sätt – vissa bär på en större sårbarhet än andra att utveckla ett beroende. Funktionsnedsättningar såsom adhd eller bipolaritet utgör exempelvis en ökad risk för att använda droger och utveckla ett beroende.

Olika behandlingar beroende på olika missbruk

Enligt rapporter om drogutvecklingen i Sverige under 2019 är det framför allt bruket av kokain och cannabis som har ökat kraftigt. Även olika sorters syntetiska partydroger som ecstasy och MDMA har fått ett uppsving under de senare åren. Kurvorna för heroin och amfetamin är dock mer stabila. Vilken behandlingsform som är bäst anpassad för individen beror på vilken typ av drog som beroendet gäller, graden av missbruk, samt den egna viljan att bryta det.

En sänkt tröskel för beroendevård

Sedan snart två år tillbaka finns Droghjälpen som erbjuder stöd via telefon eller internet. Syftet är att sänka tröskeln till stöd och vård för den som vill förändra sitt drogbruk. Anledningen är en oro för ökad dödlighet och liberal­isering och att nå personer som inte tidigare sökt kontakt med beroendevården. Stödlinjen ger motiverande samtal, råd och stöd till personer som använder narkotika och deras närstående. Medarbetarna som svarar är alla specialister på beroende.

Att bryta ett missbruk – oro för abstinensbesvär

Många känner en förståelig oro för vad som händer om man slutar tvärt eller gradvis med en drog? Abstinensbesvären varierar mellan olika substansmissbruk och kan innebära allt från rastlöshet och trötthet till allvarliga symptom som fysiska kramper och depression. För många kan det då kännas tryggare att göra en avtändning eller avgiftning på ett behandlingshem – än att försöka på egen hand. Det kan också vara viktigt att veta att det finns möjligheter till stöd och närvaro från familj eller vänner under en avvänjning.

Vad innebär en abstinenshandling?

Under en abstinensbehandling bor den beroende några dygn på en mindre medicinsk avdelning. Där finns sjukvårdsutbildad personal dygnet runt som tillsammans med läkare följer processen och sätter in lämplig medicinering. Det finns ingen anledning att patienten med abstinens mår sämre än nödvändigt. Det viktigaste under denna period är vila, näring och omsorg av kompetenta människor. En abstinensbehandling bör pågå så länge som varje individ behöver – innan man är redo för för nästa steg i sin behandling.

Vilka behandlingsformer finns?

Alternativen för behandling har ökat för varje år, men det gör det också lätt att känna sig vilsen i en utsatt situation. Metoderna överlappar varandra och det är inte ovanligt att under olika perioder ta hjälp av flera metoder samtidigt i steget mot att bli fri från ett beroende. Det här är några av de alternativ som finns:

Behandlingshem droger

Att göra en behandling på internat eller behandlingshem under några veckor innebär att det går att fokusera helt på sin förändringsprocess under en kortare intensiv tid. Den exakta tiden planeras i samarbete med, och utifrån den missbrukande personens individuella behov och problematik. Läs om vår behandling.

Öppenbehandling

Fördelen med en öppenbehandling är att den oftast sker på hemorten, vilket möjliggör att upprätthålla yrkes- och privatliv. Det går att välja mellan hög- eller lågintensiv behandling och det går att vara sjukskriven i olika grad under behandlingen. Här kan du läsa mer om öppenbehandling.

Tolvstegsbehandling

Tolvstegsbehandling sker vanligtvis i grupp, antingen på behandlingshem eller inom öppen vård. Den leds av drogterapeuter som ofta har egna erfarenheter av beroende och tolvstegsprogrammet. Här hittar du mer information om hur tolvstegsmetoden fungerar.

Gruppterapi och självhjälpsgrupper

Under gruppsamtal får man träffa andra som har en liknande beroendeproblematik. Genom att dela med sig av egna erfarenheter och lyssna på andras får man en större insikt om beroendet. Denna metod är mycket populär och framgångsrik och är den som Anonyma Narkomaner (NA Sverige) använder sig av.

Enskild behandling och samtal

I vissa fall kan det vara nödvändigt att göra behandlingen i enskild form. Det kan handla om att gruppformen känns för problematisk eller att det finns ett behov av anonymitet. Under en sådan behandling får man känna sig fram kring sin problematik tillsammans med en terapeut.